Radiosjuhärad pratar bluffakturor

21 november, 2013 Av av Carl-Olov Holmström

Radio Sjuhärad om bluffakturor 2013-11-21 14.59.47

Torsdagen den 21 november var jag inbjuden att tala om bluffakturor och andra bedrägeriförsök mot företagare i Radio Sjuhärad. Du kan lyssna på inslaget här!

Under sändning påbörjade vi en genomgång av några av de olika varianter av bedrägeri och bedrägeriliknande metoder som jag kunde komma på att företag kunde utsättas för. Vi hann inte igenom hela listan (och den är inte heller komplett) under programmet därför redovisar jag hela listan här:

  1. ”Hårdsäljande” telefonförsäljare som visserligen har en produkt, ofta en internetkatalog, internettjänst eller liknande, men som säljer den med olika knep och halvlögner. Typiskt exempel: ”Du har nu varit med gratis i vår katalog…” eller ”Om du går med i vår tjänst så kommer du att få en mängd uppdrag”. Här finns flera olika nivåer av hur hårt man säljer och hur mycket tjänsten är värd egentligen.
    Hur hantera? Säg bara ”nej tack” och lägg på luren! Prata inte med dem!
  2. Rena bluffsäljare som säljer tjänster eller produkter de aldrig tänkt leverera eller inte alls håller de priser eller kvalitéer som utlovas.
    Hur hantera? Säg bara ”nej tack” och lägg på luren! Prata inte med dem!
  3. Bluffakturor som vill att du betalar för varor du inte fått. Använder gärna namn som liknar seriösa företags, t.ex. ”Lokala Delen” i stället för riktiga ”Lokaldelen”. Vanligast på sommaren då man hoppas att du inte är lika mycket på din vakt. Har minskat i omfattning mot förr men förekommer fortfarande.
    Hur hantera? VIKTIGT! Dessa fakturor måste bestridas! Mer info på denna länk!
  4. Bedrägerifakturor är fakturor som har allt gemensamt med ett seriöst företags fakturor men har ett annat bankgironummer/bankkonto för betalning. Bedragarna har då lyckats komma över det seriösa företagets fakturalayout och kundregister vilket gör att det ser mycket trovärdigt ut. Endast betalningsuppgifterna skiljer.
    Hur hantera? Kontakta det drabbade företaget omgående så dessa kan polisanmäla och blockera bedragarnas konton.
  5. Phishing eller ”nätfiske” som det kan kallas på svenska är är en olaglig metod att lura innehavare till bankkonton och andra  att avslöja kreditkortsnummer, lösenord eller annan känslig information. Vanligast är att du får ett e-brev som skall se ut att komma från en bank eller kreditkortsföretag som vill att du kollar eller rättar till några uppgifter. Du kan läsa mer på Wikipedia här!
    Hur hantera? VIKTIGT! Klicka aldrig på länkar i e-brev av denna typ. Kontakta din bank om kolla med dem vad som gäller. Om du har klickat på en länk och fyllt i din uppgifter så kontakta din bank GENAST!
  6. Nigeriabrev är en form för bedrägeri som har mer fokus på social manipulation än på teknisk. Uppläggen kan variera men går ut på att få dig att tro att det finns en chans att tjäna pengar eller att bli bekant med en ung, vacker kvinna (har hittills inte hört om någon som försökt lura en kvinna med hjälp av bilder på unga män, men det kommer säkert). De första breven är ofta oförargliga men efterhand så lockas eller luras du att ”låna ut” pengar för att kunna få dina pengar/träffa din kvinna.
    Hur hantera? Besvara aldrig! Försök inte vara ”smartare”! Bara tryck på ”Radera”! Om du redan fastnat så kontakta polisen omgående!
  7. Do you have a computer?” Flera olika metoder har använts. Oftast blir du uppringd av en engelsktalande person som hävdar att du har fått virus i din dator (det har varit vanligt att man påstår sig ringa från Microsoft) men att han/hon kan hjälpa dig att ta bort det. Nästa steg blir att du får instruktioner att gå in på en viss webbplats och ladda ner att ”Antivirusprogram” som egentligen gör något helt annat, t.ex. lagrar allt du skriver på ditt tangentbord och därmed fångar alla dina lösenord.
    Hur hantera? Om du tror du har blivit drabbad så stäng genast av din dator och lämna in den till en seriös datafirma eller, om du har, din IT-support/Dataavdelning.
  8. Falska virusvarningar på nätet. Liknar i mångt och mycket ovanstående men dyker upp som en dialogruta på nätet. Ofta med texter som ”Virus Alert!”  eller liknande. Liknar i övrigt föregående metod.
  9. Falska vänner på Facebook, LinkedIn eller liknande. Någon kontaktar dig och säger att han eller vanligare hon (i de exempel jag hört om så är hon ofta 29 år, har en snygg profilbild och imponerande utbildningsbakgrund) just börjat på samma företag som du redan jobbar på och undrar om ni kan bli vänner på Facebook eller liknande. Personen är helt konstruerad och finns inte i verkligheten. Syftet är att bygga upp en falsk person med många ”vänner” som sedan kan användas för att lura av t.ex. IT-ansvariga känslig information.
    Hur hantera? Kontakta genast företagsledning och IT-avdelning. Vid behov även Facebook/LinkedIn etc.

Varför blir det såhär?

Följande orsaker har jag kunnat identifiera:

  • Det är på tok för liten chans att åka fast. Svensk polis är på tok för ineffektiv i sitt arbete att sätta fast denna typ av förbrytare och många av dem kan jobba från länder där korruption och bristfällig lagstiftning gör att de kan känna sig helt säkra.
  • Svenska myndigheter, Post- och Telestyrelsen, Datainspektionen, Konsumentverket med flera är på tok för flata och använder inte de möjligheter de har att försvåra för bedragarna. Samma ska med organisationer som NIX-registret och Telekområdgivarna (branschorganisation).
  • Svensk lag är för luddig och ger bedragarna allt för stora möjligheter att ”slinka iväg”.
  • Telebolag och banker/kreditkortsföretag vill inte ta på sig besväret att skydda sina kunder, framför allt inte småföretag. Man vill hellre upprätthålla illusionen om att riskerna med t.ex. kontokort är små än att gå ut med varningar som skulle kunna göra kunderna osäkra.