Ragusa eller Tromelin?

9 december, 2013 Av av Carl-Olov Holmström

Texten nedan skrevs för det tal som jag höll vid julgranständningen i Herrljunga 30/11 2013. Jag tyckte att Ragusas och Tromelins båda exempel var så lärorika att jag gärna vill göra texten tillgänglig även för dig som inte kunde lyssna den gången.

 

 

År 1667 tog det slut

I över tusen år hade staden Ragusa, på östkusten av Adriatiska havet, varit en framgångsrik handels- och hantverksstad. Vän till mäktiga beskyddare som Konstantinopel och Venedig. Guld och silver var dess specialitet. Staden hade upp till 300 handelsfartyg som seglade över hela medelhavet och ända bort till Lissabon, kanske ännu längre…

Genom smarta allianser och skicklig diplomati, strategiskt läge och tjocka stadsmurar lyckades man värja sig från krig, ockupation och förödelse ända fram till den 6:e april år 1667.

Då, på några få minuter, krossades allt. En jordbävning förvandlade hela staden till ruiner samtidig som en tsunami krossade hela handelsflottans 300 fartyg som oturligt nog låg samlade i hamnen just denna dag. Allt krossades!

MEN, inte nog med det. Så snart som marken hade slutat darra tog fattiga landsbygdsbor, som bodde utanför stadens tjocka murar, chansen. Man tog sig snabbt in i den raserade staden, inte för att rädda och hjälpa, utan för att stjäla och plundra. Handelsmän, hantverkare och rika adelsmän räddades, men endast om de kunde betala för sig. Fattiga räddades inte alls. Rika och fattiga plundrade tillsammans stadens gemensamma tillgångar, skattkammare och tullhus.

Efter jordbävningar, tsunami och plundring var det inte mycket kvar. Läget så hopplöst att många av invånarna flydde till Frankrike. Många anslöt sig till regementet Royal Cravate som in sin tur gett upphov till ordet ”kravatt” av Kroat.

Dubrovnik

(Flera hundra år senare fick staden ett nytt liv som turistort och miljö till en Pippi Långstrump-film under namnet Dubrovnik.)

Varför blev katastrofen så stor? Jo, var och en sökte i första hand sitt eget. Och när alla söker sitt blir det mindre för alla att dela på.
(Källa: Populär Historia 2004/7-8, sid 58-64)

 

År 1761 – kampen börjar

En stormig natt år 1761 förliste det franska handelsfartyget l’Utile mot korallreven vid den lilla ön Tromelin. Ombord på den dödsdömda båten fanns, förutom besättningen, 150 slavar på väg från Madagaskar till Mauritius för slavarbete på sockerrörs-plantagerna. När morgonen grydde hade 122 besättningsmän och 88 slavar lyckats rädda sig i land.

Tromelin 1 flyg

Men det var inte mycket till räddning! Ön bestod av korallsand och var bara en kvadratkilometer stor (ungefär som ytan mellan Storgatan, Borås-järnvägen och Ringleden i Herrljunga tätort). Och ön var helt utan träd. Hur skulle 210 människor kunna överleva här mer än någon dag?

Sjömännen lyckades bygga en flotte och ta sig de 450 km över öppet hav till Mauritius. Slavarna blev kvar. (Den franske guvernören på Mauritius ville inte finansiera en expedition ”bara” för att rädda slavar.) Mot alla odds lyckade de ändå hålla sig själva och sin enda eld vid liv i 15 år till räddningen slutligen anlände.

Tromelin 2 strand

De hade lyckan att hitta färskvatten när de grävde en brunn mitt på ön. De delade på en enda koppargryta som de lyckades lappa och laga flera gånger. De levde, kan tyckas lyxigt, på skaldjur och fisk, mest varje dag. De byggde hyddor av korallblock.

Tromelin 3

Vad var hemligheten? Jo, de samarbetade! Genom att samarbeta kunde man se till att de små resurserna räckte till att hålla alla vid liv. (Källa: Bonniers Världens Historia 2007/7 sid 26-27. Några olika Internet-länkar: Wikipedia, Wikitravel, UNESCO samt en längre rapport.)

 

IDAG – vilken väg väljer vi?

Vi som bor här i Herrljungabygden har också ett val. Vi kan göra som Ragusa-borna och framför allt satsa var och en på sitt. Eller vi kan göra som de skeppsbrutna på Tromelin och hjälpas åt för att skapa en framtid tillsammans.
Du kan se julen som en helg där du framför allt vill HA saker.
Eller så kan du se julen som en helg du framför allt vill GE saker.
Och kanske inte i första saker utan annat? Tid? Uppmärksamhet? Omtanke? Kärlek?
Och kanske inte bara till dem som står dig närmast?
Kanske finns det människor i din närhet, tvärs över gatan, som du skulle kunna förgylla julen för?
Låt dig inte hindras av att du kanske känner dig blyg!
Låt dig inte hindras av traditioner och vanor!
Låt den här julen bli julen du så påbörjade NYA traditioner!
Låt den här julen bli julen då du ”gick över gatan” för att sprida jul till flera!
Det är inte en kostnad!
Det är inte ett besvär!
Det är en investering i vår gemensamma framtid!

Glad advent!