fokus_nasaftey
NA Safety
fokus_oscarunosson
Oscar Unosson AB
fokus_arvid
Arvid Marinder Arborist
fokus_morlandalivs
Mörlanda Livs
fokus_tta
ws_skroten
WS Skrot & Metallhantering
sundbergs
Sundbergs Åkeri AB
ahlgrens
Bröderna Ahlgrens Marmorinredningar AB

Befolkningsutvecklingen i Herrljunga kommun

Publicerad den 16 maj -16 av , i Övrigt.

Flytt- och födelsesammanställning Herrljunga (folkmängd) v02
I januari 2009 fastställde kommunstyrelsen, och månaden efter kommunfullmäktige, visionen (mer om visionen här) att Herrljunga år 2020 skulle ha 10 000 invånare. Nu har det gått sju år och det är fyra år kvar. Hur har det nu gått? Som tydligt framgår av diagrammet ovan så har vi legat kvar på ungefär samma nivå sedan 2009, även om antalet invånare ökade något förra året. Under senaste decenniet har vi legat väl förankrade mellan 9 200 och 9 400 invånare.

Vad är det då som framför allt formar befolkningsutvecklingen? Hur påverkar antalet nyfödda och avlidna samt antal in- och utflyttning utvecklingen? I bakgrunden på bilden nedan ser vi samma kurva som ovan. Framför den ser vi staplar i brunt, gult och grönt. De bruna anger om den inrikes flytten har varit positiv (uppåt) eller negativ (nedåt) samt hur stor den varit. De gula staplarna anger på samma sätt hur flytten till och från utlandet påverkar vår befolkning. De gröna staplarna slutligen visar hur summan av alla dödsfall och födslar påverkar utvecklingen.

Flytt- och födelsesammanställning Herrljunga (in-ut-flytt) v02
Vi kan konstatera att från 1990 och framåt har nettoeffekten av flytt inom landet varit negativ så gott som samtliga år, medan flyttningen till och från utlandet har varit positiv alla år utom tre. Antalet nyfödda har överstigit antalet avlidna vid endast fem tillfällen under samma period. Att vi har lyckats hålla oss kvar på ungefär samma nivå är alltså helt och hållet beroende på att vi fått ett inflöde från utlandet.

Flytt- och födelsesammanställning Herrljunga (uteiwa-flytt) v02
Antag att vi inte haft den positiva effekten av invandring från andra länder, hur många skulle vi då ha varit i vår kommun? Svaret är att vi skulle ha saknat cirka 800 personer, se diagrammet ovan.

Orsaker?

Varför är det då så svårt att ändra på befolkningsutvecklingen? Ett viktigt skäl är att det helt enkelt inte finns boende till fler personer än vi är idag, och så länge det inte byggs mer så kommer inte befolkningen att kunna öka heller.

Diagram antal bygglov 1997-2015
Diagrammet ovan visar antal beviljade bygglov i Herrljunga kommun från 1997 och fram till och med 2015 (vi har justerat för bygglov som aldrig omsattes i reda byggen). Vi kan se att byggandet var extremt lågt från 1997 fram till och med 2005. Från och med 2006 fram till 2010 var byggandet relativt högt för att sedan sjunka till en mer måttlig nivå med ett riktigt bottennapp 2014.

När det gäller siffran för 2015 så är den lite mer positiv än den ser ut, eftersom tre av de fem husen är parhus med två lägenheter vardera. Totala antalet tillkommande lägenheter blir därför åtta stycken. (Under 2016 kommer vi att få ett rejält tillskott med de 20 lägenheterna på Linden bakom Hemköp i Herrljunga tätort. Se bilder från bygget här!

Vill du läsa mer om mekanismerna bakom att det byggs så lite i nästan alla kommuner utanför storstadsområdena rekommenderar jag näst sista kapitlet i min bok Attraktiva kommuner som du kan ladda ner här.

Åtgärder?

Om vi skall nå upp till vår vision 10 000 invånare till år 2020 så behöver vi bereda plats till lite mer än 600 personer under de fem åren 2016-2020 (ja, jag räknar lite positivt och inkluderar hela 2016 och hela 2020). Det skulle innebära plats för 120 nya personer per år. Om vi lite positivt antar att det kan bo tre personer per nyproducerat hus/lägenhet (medel för Sverige är under två personer) innebär detta att vi behöver minst 40 nya bostäder per år. Detta skall jämföras med toppnoteringen 2010 om 10 nya bostäder och medelvärdet under senare år 5 per år. Vi skulle alltså behöva bygga två Linden-hus per år för att förverkliga vår vision.

Men finns efterfrågan?

Enligt all tillgänglig expertis så finns det ett stort underskott av bostäder i vårt land. Det talas om ett behov av mer än 700 000 nya lägenheter under en tio-årsperiod. Våra 200 hus/bostäder under en femårsperiod är en liten summa i sammanhanget. Utmaningarna är istället dels att finansiera nyproduktionen under nuvarande regelverk (se min bok Attraktiva kommuner), dels att bygga så attraktivt att det lockar dem som har råd att betala nyproducerat boende. Bygger man vanligt och tråkigt så finns risken att inte tillräckligt många tycker att det är värt pengarna och att boendena får stå tomma även när det är brist på bostäder. Det vi måste åstadkomma är alltså bygga attraktivt, t.ex. Bobygget, och ekonomiskt smart samtidigt som vi löser finansieringsfrågan.